Vardagscykla - för klimatet och hälsan


Vardagscykla - för klimatet och hälsan

cyklar%20(1%20av%201)(1).jpg

Utsläppen från biltrafik, lastbilar och flygresor behöver minska om vi ska nå klimatmålen.

Fler behöver välja något annat alternativ till sina bil- och flygresor. Naturvårdsverket

Förutom att vi står inför en allvarlig klimatförändring, orsakar utsläppen även försurning av mark och vattendrag. Det är inte bara växter och djur som påverkas, utan även människors hälsa kan påverkas genom försurat dricksvatten. 

solljus%20(1%20av%201).jpg

Om vi ska kunna stabilisera klimatförändringarna på en nivå där vi kan bevara den biologiska mångfalden och säkerställa en hållbar livsmedelsproduktion behöver alla ta ansvar för vår del i utvecklingen. Begränsad klimatpåverkan. Koldioxid och andra växthusgaser gör att klimatet blir varmare. 

Industriprocesser och transportsektorn bidrar med en stor del att förstärka växthuseffekten, både i Sverige och andra länder. Temperaturökningarnas förändringar blir successivt allvarligare över hela världen, och om vi inte klarar bromsa uppvärmningen ökar riskerna för konsekvenser som är oåterkalleliga. De nordliga breddgraderna kan få ett snabbare förlopp, och känsliga ekosystem som Östersjön och fjällvärlden ska skadas allvarligt, och även riskera att försvinna. 

Den omställning som behövs för att klara klimatmålen kräver att vi ändrar livsstil och börjar reflektera över hur vi själva bidrar till klimatpåverkan. 

Genom att göra bättre miljöval, påverkar vi inte bara samhället och utbudet av tjänster och varor, vi skapar även bättre förutsättningar att ha kvar en värld där vi kan leva och bo, och må bra. 

Cykeln som färdmedel skulle i många fall ersätta bilåkandet helt. Men även kunna ersätta delar av färdvägen, för att kompletteras med kollektiva färdmedel. 

plogbil%20(1%20av%201).jpg

En satsning på fler cykelvägar och plogning av dessa på vintern är åtgärder som behövs för att vi ska få en trygg och farbar infrastruktur som inte bara är baserad på biltrafik. 

bygella%CC%8As%20(1%20av%201).jpg

De utsläpp vi gör i form av bil- och flygresor, försvinner inte för att vi jobbar med att minska utsläppen någon annan stans. De har redan belastat systemet. Eller kommer att belasta systemet om vi väljer att fortsätta släppa ut avgaser i atmosfären. Frågan är utifrån det egna perspektivet, hur nödvändigt det är att fortsätta med ett klimatbelastande beteende. I många fall finns helt rimliga och möjliga alternativ, som dessutom främjar en god hälsa. 

Bra och säkra cykelställ vid busstationer och tågstationer är ett annat praktiskt behov för cyklisten i vardagspendlingen. 

Ett cykelställ som man kan låsa fast cykelramen i, är säkrare än de gamla modellerna där man parkerar framhjulet i en fålla. I min hemkommun finns tex inte tillräckligt med cykelparkeringar vid tågstationen under sommarhalvåret, och det är hård konkurrens om möjligheterna till säker parkeringsplats vid något järnrör. 

En uppryckning av infrastrukturen är högaktuell med tanke på den omställning vi behöver göra för att klara klimatmålen.

Men även för att utmana nutidssamhällets andra stora hälsohot – vår alltmer stillasittande livsstil. 

Om fler började ta cykel istället för att sätta sig i bilen helt slentrianmässigt, skulle både hälsan och klimatet göra stora vinster. 

 

 

hja%CC%88rnstark%20(1%20av%201).jpg

Boktipsen: 

Hjärnstark och Hälsa på recept

Vår hjärna är utvecklad för ca 1 miljon år sedan, och skapad för livssituation där vi i huvudsak livnärde oss som jägare eller samlare. Våra behov såg helt annorlunda ut. Den period vi har levt i ett industrialiserat samhälle är mycket liten i jämförelse med hur länge vi har levt under andra förhållanden. Evolutionen tar lång tid på sig att förändra våra biologiska system. I våra hjärnor är vi fortfarande jägare och samlare. Vi gick långa sträckor och chansen att överleva ökade om vi kunde springa från faror. Att röra på sig har inneburit att vi har tagit oss till nya platser och sett nya saker. 

Ha%CC%88lsa%20pa%CC%8A%20recept%20(1%20av%201).jpg

Systemet för stress i hjärnan och kroppen är den så kallade HPA-axeln. Det börjar i hjärnan där hypothalamus skickar en signal till hypofysen, som i sin tur signalerar till binjurarna att skicka ut hormonet kortisol, som är vårt viktigaste stresshormon. 

Kortisol ökar pulsen och blodtrycket, för att förse kroppens muskler med mer blod. Syftet är att vi om vi stötte på tex ett farligt djur ska vi först observera faran, och sedan kunna göra något åt det. Ta upp kampen eller ska vi springa därifrån, ”fight or flight”. 

Vi behöver därför kunna mobilisera extra energi för att kunna klara dessa överlevnadssituationer. 

Vårt urgamla system är inte byggt för att klara det samhälle vi lever i idag, där vi står inför ständig stress och press. Vi riskerar att ha ständigt höga kortisolnivåer om vi inte får utrymme att varva ned mellan stresstopparna. De ständigt höga kortisolnivåerna är inte bra för hjärnan, och kan leda till att våra stressbromsar i hippocampus och frontalloben börjar fungera sämre, och klarar inte längre att stå emot stresspådraget. Vilket i sin tur banar väg för att stressen ökar ytterligare. 

hormoner%20(1%20av%201).jpg

Träning eller fysisk aktivitet är också en typ av stress för kroppen, och höjer kortisolnivåerna under själva utövandet av träningen. Men efter att träningen är avslutad sjunker nivåerna till en lägre nivå än den vi som var innan. 

Vid regelbunden fysisk aktivitet visar det sig att kortisolnivåerna höjs mindre och mindre under träningen, och sjunker ännu mer efter det att träningen är utförd. Träningen har också den effekten att motståndskraften mot stress i andra situationer också blir bättre, och vi får inte lika intensiv stressreaktion som om vi vore otränade. Träning eller fysisk aktivitet i någon form, lär kroppen att inte reagera så starkt på stress. 

Vår hjärna mår bra av fysisk aktivitet. 

När vi tränar belönas vi med kroppsegna ämnen som frisätts i systemet och får oss att må bra. Serotonin, dopamin, noradrenalin och endorfiner spelar en viktig roll i där fysisk aktivitet påverkar hjärnan och stärker vårt mående. Seretonin ger en känsla av tillfredsställelse och lugn. Dopamin ger oss en belöning i form av välbefinnande, Noradrenalin gör att vi blir pigga och aktiva. Endorfiner kan jämföras vid effekten av morfin, och dämpar smärta men ökar också välbefinnandet. När vi är fysiskt aktiva frisätts dessa ämnen och är aktiva i kroppen under flera timmar. 

cyklar3%20(1%20av%201).jpg

Blodflödet ökar både i kroppen och hjärnan och sett ur ett längre perspektiv stimuleras nya blodkärl i hjärnbarken som sedan kan hjälpa till ytterligare att förse hjärnan med blod. Man har också sett vid forskning, att endorfinsvaret förbättras vid regelbunden fysisk aktivitet så att hjärnans belöning ökar ju mer vi rör på oss. 

Fysisk aktivitet har också bra effekt på Hippocampus, som sakta krymper i och med att vi blir äldre. Den har också visat sig krympa vid långvarig stress. Vi har en hippocampus i varje hjärnhalva, och är viktig för bland annat minnet. Vid regelbunden fysisk aktivitet kan man se att hippocampus till och med kan öka och få en tillväxt, vilket kan minska risken för kognitiva störningar och minnessvikt.

cyklar%20i%20sta%CC%88ll%20(1%20av%201).jpg

Det bildas även nya hjärnceller i prefrontala cortex som sitter bakom pannan. Även den har konstaterats bli något större om vi konditionstränar. Denna del av hjärnan är viktig del av vår personlighet och vårt omdöme. Men påverkar även vår förmåga att fatta beslut. 

Prefrontala cortex är även viktigt för vår sociala förmåga eftersom den fungerar som en broms mot impulsiva tankar, och utgör en typ av dämpande filter så att vi inte agerar på alla tankar som dyker upp. 

Genom att regelbundet röra på sig, ger man hjärnan goda förutsättningar att ha ett gott omdöme, fatta bra beslut och vara mindre impulsstyrd. 

Möjligen kan det även göra oss mindre neurotiska. Forskning har även visat ett samband mellan god kondition och ökad koncentrationsförmåga och simultankapacitet. 

cyklar%20i%20sta%CC%88ll2%20(1%20av%201).jpg

Ju mer vi övar på en motorisk uppgift, som tex att cykla, desto bättre blir hjärnan på att klara av uppgiften med så lite energi som möjligt. Hjärnan bygger upp program som förbättras varje gång vi tränar på uppgiften. 

Ju mer vi övar, desto mer effektivt blir programmet. Till slut kan vi nästan utföra uppgiften automatiskt. När vi ska göra en ovan uppgift kan det istället kännas väldigt ansträngande. Hjärnan skapar även program för att lösa abstrakta uppgifter som tex problemlösning eller planering, vilket gör att hjärnans kapacitet ökar och kräver mindre ansträngning. 

Vid regelbunden fysisk aktivitet stärks hjärnbanorna så att kommunikationen blir bättre mellan de olika delarna av hjärnan. Ju bättre programmen blir, desto mer effektiv blir också hjärnan. 

Forskning har visat att hippocampus kan krympa vid depression. Eftersom fysisk aktivitet stimulerar bildandet av nya hjärnceller i hippocampus kan det möjligen ge en förklaring till varför fysisk aktivitet hjälper så bra mot depressioner. 

cykelva%CC%88g%20(1%20av%201).jpg

Men man har även sätt att nivåerna av proteinet BDNF är låga. BDNF gör så att nervcellerna kan binda till varandra, och stärker koppningen mellan dem. Men BDNF skyddar även nervceller som håller på att dö, och verkar fungera som ett skydd. Vid fysisk aktivitet ökar nivåerna av BDNF, och gärna på en mer intensiv nivå. Är man fysiskt aktiv under lång tid ökar BDNF nivåerna. 

Psykiatriker Anders Hansen menar att fysisk aktivitet verkar vara lika bra som läkemedel vid lätt eller medelsvår depression, med ett riktmärke på 2-3 ggr veckan i cirka 30 -45 min under minst 2 månader. 

Man kan även se att fysisk aktivitet kan minska ångest. Vid jämförelse mellan lätta promenader och mer intensiv fysisk aktivitet har det visat sig att ju mer intensiv aktivitet, desto bättre ångestlindring. 

Det verkar även som att människor som är fysiskt aktiva har mindre besvär av ångest och oro. 

Skrivet och fotat av Kristina Petersson

Leg fysioterapeut