När vi levde i grottor


Pinturas%20river%203%20(1%20av%201)(1).jpg

Bussen tog sig fram längs en slingrande väg, nedför berget. Oss resenärer ovetande hade vår busschaufför ett hemligt stopp inplanerat, under färdvägen. När jag tittade ut genom fönstret, undrade jag var i allsin dar vi var på väg. 

Omgivningen hade blivit mer och mer enslig och bussen hoppade fram på den skramliga vägen, tills vi kom fram till serpentinen som ledde oss ned i en dal. Jag höll upp min tröja över ögonen, men folk runt om verkade inte bry sig nämnvärt. Det kanske bara var jag som var lite känslig? Han verkade säker på sin sak, när han rattade fram bussen i vad jag tyckte var - hur kan man svänga runt här? 

Väl nere i dalen bredde en fantastisk canyon ut sig. En liten flod ringlade fram, som kantades av lite grönska i det annars karga och torra landskapet. Jag stod länge och gapade. Det här var ett landskap som inte på något sätt påminde om min hemtama Östersjön och Stockholms skärgård. 

Cueva%20de%20las%20manos%203%20(1%20av%201).jpg

 

En guide lotsade oss fram längs gångvägen utmed de stora klippväggarna, för att visa oss de berömda målningarna som beräknas vara mellan 9 500 - 13 000 år gamla. Här hade alltså folk bott och levt för mycket länge sedan. Och då enligt vad vår guide berättade, sprutmålat väggarna genom att blåsa färgpigment genom ett rör. På klippväggen placerade man sin hand, och sen blåste man. Resultatet blir effektfullt. 

Sista bilden visar det maffiga överhänget på klippan vid en av grottorna. Min fantasi vandrade iväg, till hur det kunde ha sett ut när vi levde där och sökte skydd under berget. 

Pinturas%20river%207%20(1%20av%201)(1).jpg